Ibland funderar jag mycket över förra året, inte som i året 2007 utan mer som i läsåret 2006/2007. Det var ju ett mycket annorlunda år för mig. När jag ser tillbaka på det är det mycket negativa saker. Men kanske var det ändå bra i slutändan? Jag ångrar mycket när det gäller det året, alla böcker jag inte läste, alla maträtter jag inte lagade osv. men jag har ju ändå en tro att man inte ska ångra saker, men samtidigt är jag en ältare utan like, lättare sagt än gjort liksom. Det känns som jag gjorde så lite av ett år som kunde blivit så mycket. Men samtidigt gjorde jag ju en hel del, två usa resor, läste 150 gymnasiepoäng, gick en qui gong kurs och ditten och datten.
Och i perioder mådde jag ju oerhört dåligt, med all rätt. Jag hade mycket att bearbeta och funderade över många "stora frågor". Saker som jag till viss del slipper fundera över nu.
Jag lärde mig också att i alla fall jag måste nästan ha något typ av vardagsliv i form av skola eller jobb för att ha lust att göra alla dem andra sakerna, jag måste nästan ha tidsbrist för att vilja göra dem. Och det är något som jag tar med mig nu, jag tar mig tid till att göra diverse grejjer.
Jag återupptog dansen förra terminen och har fortsatt denna, ska börja kör om drygt 1 vecka, tränar hyfsat flitigt på friskis och lyckas bra i skolan. Jag tar nog lite igen det jag inte gjorde förra året nu, vill aldrig mer behöva ångra saker jag inte gjorde. Samtidigt är en av anledningarna att jag försöker göra så mycket att jag försöker eliminera tiden som jag kan ägna åt alla de trista tankarna, alla de ändlösa reflektionerna över livet, familjen osv.
Jag har en stark tro att allt har en mening, och kanske hade det året en mening, jag lärde mig nog oerhört mycket, och gick igenom mycket som kanske slått mig senare i livet annars.
Jaja, slut filosofierat för denna gången.
4 kommentarer:
Jag tror också att nästan allt har en mening, även om det kan vara svårt att se den genast - ibland kan det dröja flera år innan man tänker att "aha, det var därför..."
Hade min första danslektion någonsin idag och det var supersvårt!
aa men så tror ja med =)
de lossnar nog med tiden, ja vet att ibland kan ett steg kännas omöjligt å nåra veckor senare så e de busenkelt hehe
This is a wise woman talking.
Du alltså. ;)
Jag minns också att du var så stressad året innan, så det kanske var ett sätt att "lära sig" hur det kändes när du inte behövde vara det.
tack =)
ja! det var en intressant tanke
Skicka en kommentar